17
Sep

Mosaiken från Schlikers färghandel fyller 60 år.

I Erik Åmells reportage, i Nya Norrland den 11 september 1996, om Runo Schlikers färghandlarkarriär i Bollstabruk får mosaikmotivet sin historia.

1959, alltså för precis sextio år sedan, sattes mosaiken upp på färghandelns fasad mot gatan. Det kom två italienare hit enbart för att sätt upp mosaiken och de två motiven, ett på vardera sidan om de två skyltfönstren. Runo Schliker hade träffat en arkitekt och kamrer från Beckers på ett färghandlarmöte i Stockholm, där han berättade om sin flytt till sin nya butik i Bollstabruk. Huset var tidigare postkontor. Runo blev erbjuden att utforma sin butik på ett helt nytt sätt. Beckers hade startat en butik i Stockholm med självbetjäning och nu ville man ha ytterligare en butik att visa på. Runos butik blev alltså den andra färgbutiken som hade självbetjäning. Han insåg att detta var framtiden och tog naturligtvis vara på det erbjudandet. Runo säger själv i reportaget ”jag tror knappast att jag själv skulle haft råd med detta helt på egen hand”.  

Runo startade sin färghandlarkarriär 1934, bara sexton år gammal, i Hagborgska huset bredvid huset där bl.a. Ekholms herrkläder låg. Runo var en omtyckt affärsman och människa i Bollstabruk.

Konstnären Rulle Abrahamsson (1911- 1986) från Arnäs utanför Örnsköldsvik skapade de två motiven som de två italienska kakelmakarna satte upp.

Mosaiken har ända sedan 1959 varit ett blickfång och med ett kulturhistoriskt värde. Bollstabruk intresseförening insåg vikten att försöka behålla ett av de intakta motiven, som nu är uppsatt i den nyanlagda parken intill platsen, där nu det rivna huset tidigare stod. Ett av motiven gick inte att bevara när huset revs i januari 2015.

 

    Runo Schliker utanför sin butik 1996 med det klassiska mosaikmotivet på fasaden.

 

    Texten under bilden får tala.

    Mosaikmotivet som inte kunde bevaras.

 

    Fyller 60 år i år och pryder nu sin plats i nya parken.

 

    Foton i NN Arne Henriksson och utdrag från Erik Åmells text.

    Övriga foton och text: Lars Sjödin